Nu fan får det räcka med Zombie drömmarna jag har! 

 

Drömmen började med att jag var i Sätra helt plöstligt, jag var tydligen inne någonstans och försökte samla plattor typ som ingen annan fick ta?! 

Därefter försökte människor komma in det för att hjälpa med jag ville inte det, ville inte släppa ut de hemska i världen typ. 

från de så hamnade jag bredvid min mamma och hennes vännina med sin yngsta dotter. Vi stod där vid centrum och sedan frågade jag min mor var Pappa Pelle var och hon sa att han gick dit där jag var. 

Och jag sa nej! Vi måste röra oss till en bil nu nu nu!! 

Mamma förstod inte var det var frågan om så jag sa att alla i världen kommer snart bli levande döda.. 

Så vi rörde på oss fort till bilen som min mors vännina hade. Satte oss snabbt i bilen och sedan låste alla dörrar och åkte iväg. Och från ingenstans så hamnde vi vid ett ställe som jag aldrig hade känt igen.. Bilen stannade och min mor och jag var bara kvar då, vet inte vart hennes vännina försvann eller henens dotter. 

Vi hamnade på en buss med andra människor som ej hade blivit smittade, men sen så bröts det ut och jag hamnade själv i en husvagn med en kändis som hjälpte mig tydligen?! 

Vi stod högst upp/taket i husvagnen och tittade runt och vi var omringade av de levande döda. 

Hur hamande jag i en husvagn från början?

Jag och den där kändisen gick ned igen i husvagnen och bemötter två zombies men som fortfarande var människa, den ena höll i min mors vänninas dotter i famnen och började äta den.. Och den andra fick kändisen att skära sig själv i handen för att se om han älskade mig? Direkt efter det så stod jag mål lös och sedan letade efter vapen eller något för att kunna döda zombiesar.. Och då vaknade jag upp med klar vakna ögon i mitt rum. 

Och nu har jag gått runt i hela lägenheten med en kniv typ och kollat aftonbladet och allt på internet och kan fortfarande inte släppa drömmen. 

Är vettskrämd!