Du kunde vara där om jag bad dig, men du skulle ändå inte vara där.

Du sa mer än 1000ord till mig men ändå så stämde orden inget för dig, de orden betydde inget för dig.

Inget utav mina ord har du lyssnat på, du lyssnade aldrig och när jag väll behövdde prata så lyssna du men sa inget, du va aldrig där och torkade mina tårar, utan du skapade mina tårar som fall ner på min kind. Jag hade ett hopp men de hoppet brast och samma sak med mitt hjärta. Jag ville kämpa och jag ville vara stark men hur ska det gå när du alltid får mig gråta och ledsen. Jag vet inte hur du ska förstå mig, du är kompilicerad och som alla andra tjejer, "dumpa killen steffie", så vill jag ändå inte de, för jag älskar han och jag vet att de blir bara värre för mig om jag inte gör något nu. Du kunde vara där och stötta mig men du har inte gjort ett skit för mig. Jag kämpar varje dag för att kunna vara med dig, men du gör inget tillbaka, vad är det då för mening att vi har kontakt?! Du kunde helt enkelt bestämt dig från början..